Fyrtio år av grekiskt Göteborg – Grekiska Föreningen samlar 500 medlemmar i Hisings Backa

G
GotoBurgs redaktion
Kalamatianos, ringdansen som dansas på föreningens fester. Bilden är inte tagen i Göteborg.
Kalamatianos, ringdansen som dansas på föreningens fester. Bilden är inte tagen i Göteborg.Foto: nakashi / Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0

På Wadköpingsgatan 2 finns en plats du aldrig hittar på Tripadvisor men där grekisk kultur i Göteborg har sitt hjärta. Grekiska Föreningen är inte en kommersiell restaurang – men det är där det dansas, äts och firas namnsdagar i fyrtio år nu.

På Wadköpingsgatan 2 i Hisings Backa, en bit norr om Hjalmar Brantingsplatsen, ligger en byggnad som de flesta göteborgare aldrig hör talas om. Skylten säger Grekiska Föreningen i Göteborg, och bakom dörrarna har en av stadens mest livaktiga kulturföreningar samlats sedan 1984.

Det är ingen restaurang. Det är en ideell förening med drygt femhundra medlemmar, en grekisk skola, ett bibliotek och en festlokal.

Varför det finns ett grekiskt Göteborg

Föreningen växte fram på 1980-talet, men historien den vilar på är äldre. Under efterkrigstidens arbetskraftsinvandring behövde Volvo, varven och verkstadsindustrin händer, och bland dem som kom fanns familjer från grekiska byar.

En andra våg hade politiska skäl. Under militärjuntan i Grekland mellan 1967 och 1974 tog Sverige emot greker som lämnade landet, och en del av dem stannade.

Kolonin blev aldrig stor i absoluta tal, kanske ett par tusen göteborgare med grekiska rötter i dag, men den har blivit påfallande sammanhållen. Att föreningen bildades först på 80-talet är inte konstigt: det tar en generation innan en invandrargrupp går från att arbeta och skicka pengar hem till att bygga institutioner på plats.

Vad som händer i huset

Den grekiska skolan undervisar barn i andra och tredje generationen. Biblioteket har grekiska böcker och filmer. Festlokalen används för konfirmationer, bröllop, namnsdagar och föreningens egna kvällar.

Religiösa högtider firas i samspel med den grekisk-ortodoxa församlingen Kristi Uppståndelse på Sehlstedtsgatan 10.

Påsken

Påsken är årets största händelse, och den ortodoxa påsken infaller sällan samtidigt som den svenska. Skillnaden kan vara allt från ingen alls till fem veckor, beroende på hur den julianska påskberäkningen faller ut mot den gregorianska. Kolla datumet innan du planerar; det är den vanligaste anledningen till att någon dyker upp fel helg.

Firandet börjar med midnattsmässa och fortsätter med lammgrillning och rödmålade ägg som knäcks mot varandra in i småtimmarna. Äggen är röda för blodet och knäckandet symboliserar den tomma graven, men i praktiken är det framför allt en tävling där den vars ägg håller längst vinner.

Maten

Det här är en av få platser i Göteborg där man kan äta grekisk husmanskost lagad av människor som lärt sig recepten i Thessaloniki, Aten, Korint eller på Kreta. Inte från en meny, utan från en buffé vid påsk, en bröllopsmiddag eller en av föreningens öppna kvällar.

Skillnaden mot tavernamat är verklig. Det som lagas hemma i grekiska kök är ofta rätter som aldrig når en restaurangmeny, som grytor med bönor, gratänger av säsongens grönsaker och bakverk som tar en hel förmiddag.

Dansen

Det dansas mycket. Syrtaki och hasapiko är de kända, men föreningen lär också ut kalamatianos och tsamiko på sina dansaftnar.

De flesta grekiska folkdanser går i öppen ring där man håller varandra i händerna, och grundsteget upprepas. Det betyder att den som aldrig dansat kan hänga på efter en runda genom att titta på fötterna framför sig. Ingen förväntar sig att du ska kunna det, och att ställa sig i ringen är mer uppskattat än att låta bli.

Bouzouki spelas ibland live, oftare från högtalare med grekisk populärmusik från 1970- och 80-talen. Generationsblandningen är slående; tonåringar dansar med farmödrar utan att någon tycker det är märkligt.

Tavernorna, som är något annat

Vid sidan av föreningen finns Göteborgs kommersiella grekiska tavernor: Panos Panos, Lilla Tavernan, Posidonas, Athena, Efessos, Mykonos och Yamas. De serverar souvlaki, moussaka, dolmades och grekiskt vin på menyer öppna för alla.

Grekiska Föreningen är inte en av dem. Den är kulturankaret som håller ihop diasporans gemensamma minne snarare än turistens kvällsmiddag.

Hur du besöker

Föreningen håller tidvis öppna evenemang: dansaftnar, julmarknad och kunskapskvällar om grekisk historia.

Kontakten är inte digital i första hand. Telefonnumret 031-21 09 63 leder till information, och föreningens Facebook-grupp är det andra spåret. Räkna med att behöva ringa, och att svaret kan komma på grekiska först.

Går du på ett öppet evenemang, kom med sällskap och kom hungrig. Ta med kontanter; en föreningslokal är inte en restaurang och kortterminalen är inte alltid framme.

Närmaste spårvagn är Hjalmar Brantingsplatsen, därefter en kort buss. På YouTube finns föreningens egen kanal med filmer från fester och högtider, ett ovanligt fönster in i en del av staden som de flesta göteborgare aldrig ser.

Kategorier

KulturNyheter2026