Grekiska Föreningen i Göteborg är ingen restaurang utan en förening med rötter i 1960-talets invandring från Grekland. Här är bakgrunden, hur den ortodoxa påsken räknas och hur du hittar föreningens evenemang.

Grekiska Föreningen i Göteborg är ingen restaurang och ingen turistattraktion. Det är en förening för göteborgare med grekiska rötter, och den kanal den själv håller öppen utåt är en offentlig grupp på Facebook, där evenemang och nyheter läggs ut.

Därför står här varken adress, telefonnummer, grundår eller medlemsantal. Sådana uppgifter går att hitta i olika register på nätet, men inte i föreningens egen kanal, och det vi inte kan bekräfta där tar vi inte med. Den som vill veta var och när något händer frågar i gruppen.

Varför det finns ett grekiskt Göteborg

Historien börjar på 1960-talet. Enligt SCB:s statistik bodde 266 personer födda i Grekland i Sverige 1960. År 1970 var de 11 835. Encyklopedi om migration uppger att över 900 000 greker sökte arbete utomlands mellan 1960 och 1970, och att merparten av dem som kom till Sverige kom under åren 1965–1970, när svensk industri efterfrågade arbetskraft.

En andra våg hade politiska skäl. Efter militärkuppen i Grekland 1967 kom politiska flyktingar till Sverige. Juntan satt kvar till 1974, och en del av dem som kom under de åren blev kvar här.

De stora grekiska grupperna fanns i Stockholm, Malmö, Göteborg och Helsingborg. År 1972 bildades Grekiska riksförbundet, som 1982 hade 52 anslutna lokalföreningar. Under 1980-talet flyttade många tillbaka, eftersom tiden i Sverige från början hade setts som tillfällig. År 2024 fanns enligt SCB 21 520 personer födda i Grekland i Sverige.

Två ortodoxa församlingar, inte en

Den som söker en ortodox gudstjänst i Göteborg bör hålla isär två församlingar som lätt blandas ihop. Grekisk Ortodoxa Församlingen Agia Triada finns med bland Göteborgs församlingar i kyrkokatalogen Kyrktorget.

Kristi Uppståndelses ortodoxa församling är något annat. Den grundades 2010, hör till Antiokias grekisk-ortodoxa kyrka under patriarken Johannes X, firar gudstjänst på svenska och vänder sig till alla östortodoxa i Göteborgsområdet. Församlingen skriver själv att den inte äger någon egen kyrka utan tar med sig det som behövs till varje gudstjänst. Aktuella tider och platser står i respektive församlings egna kanaler.

Påsken

Påsken är den ortodoxa kyrkans största högtid, och den infaller ofta inte samtidigt som den svenska. Förklaringen är att de ortodoxa kyrkorna räknar fram påskdagen utifrån den julianska kalendern, medan Svenska kyrkan utgår från den gregorianska. Ibland sammanfaller datumen, ibland skiljer det en vecka, och ibland fyra eller fem.

Några exempel. År 2025 föll båda påskdagarna på den 20 april. År 2026 var den svenska påskdagen den 5 april och den ortodoxa den 12 april. År 2027 skiljer det fem veckor, med svensk påskdag den 28 mars och ortodox påskdag den 2 maj. Kontrollera alltså datumet innan du planerar något kring högtiden.

Firandet börjar traditionellt med en midnattsgudstjänst natten mot påskdagen, när ljusen tänds och uppståndelsen förkunnas, och fortsätter med lamm och rödfärgade ägg. Äggen knäcks mot varandra, en sed som på grekiska kallas tsougrisma. Den röda färgen står för Kristi blod och det knäckta skalet för den tomma graven, men för barnen är det framför allt en tävling där den vars ägg håller längst vinner.

Namnsdagar och minnesdagar

I Grekland firas namnsdagen ofta lika mycket som födelsedagen. Den som bär ett helgonnamn firar på helgonets dag i kyrkoåret, vilket gör att många firar samtidigt, som de som heter Maria eller Panagiotis den 15 augusti, när den ortodoxa kyrkan firar Marias avsomnande.

Två nationella minnesdagar uppmärksammas också av många greker utomlands: den 25 mars, som både är Marie bebådelsedag och minnesdag för frihetskampen mot det osmanska riket som började 1821, och den 28 oktober, Ochi-dagen, till minne av Greklands nej till Italiens ultimatum 1940.

Maten

Mat på en grekisk föreningsfest är en annan sak än på en restaurang. Den serveras inte från en meny utan vid en påskbuffé, en bröllopsmiddag eller en gemensam kväll.

Grekisk hemmamat skiljer sig också från tavernamenyn. Det som lagas i grekiska hemkök är ofta rätter som sällan når en restaurangmeny, som grytor med bönor, gratänger av säsongens grönsaker och bakverk som tar en hel förmiddag.

Dansen

Syrtaki är den dans de flesta utanför Grekland känner till, men den skapades för filmen Zorba greken från 1964. På grekiska fester är det oftare de traditionella danserna som dansas, som kalamatianos, tsamiko och hasapiko.

De flesta grekiska folkdanser går i öppen ring eller kedja där man håller varandra i händerna eller om axlarna, och grundsteget upprepas. Det betyder att den som aldrig dansat kan hänga på efter en stund genom att titta på fötterna hos den bredvid. Ingen förväntar sig att en nybörjare ska kunna stegen.

Musiken på en grekisk fest är ofta bouzoukibaserad, live eller från högtalare. Ringdanserna är gjorda för att alla åldrar ska kunna delta, och det är vanligt att flera generationer står i samma ring.

Så hittar du föreningens evenemang

Håll utkik i föreningens Facebookgrupp, där evenemang läggs ut. Alla arrangemang i en förening är inte öppna för utomstående, så fråga i gruppen om ett arrangemang är öppet innan du går dit.

Vill du äta grekiskt en vanlig kväll är det restaurangerna som gäller. De byter ägare och meny över tid, så kontrollera öppettider och meny på respektive restaurangs egen webbplats.